Hjulspår

Efter frukost tar vi en promenad i Kolomyia. Förutom närheten till den vackra naturen i Karpaterna så är Kolomyia känt för sin trevliga stadskärna och sitt äggmuseum som vi passar på att besöka. Äggmuseet har Ukrainas största samling av traditionellt urblåsta och dekorerade ägg, så kallade pysanky, det vill säga påskägg. Äggen dekoreras med hjälp av bivax i en slags batikmetod och traditionen lär ha kommit till redan då regionen kristnades på 1000-talet. Ordet pysanky kommer från verbet pysaty vilket betyder att skriva och dekoren. På äggen berättas historier med hjälp av många symboler.

Efter vår stadsvandring checkar vi ut från On the Corner och kör norrut på väg A265 förbi Ivano-Frankivs’k. Där stannade vi för lunch på en märklig restaurang som var utformad som ett sjörövarskepp. Ukrainarna har en förkärlek för temarestauranger, som sagt. Maten på sjörövarskeppet var i alla fal förvånansvärt god och uppiggade och mätta fortsatte vi väg A267 till Lviv.

Väl framme tar vi oss med hjälp av kartan i Lonely Planet’s guidebok in till centrum där vi checkar in på det anrika Hotel George. Hotellet som ligger mitt i centrum byggdes 1901 och är slitet men otroligt tjusigt på ett ”shabby chic-sätt”.

Dessvärre har hotellet ingen parkering och stadskärnan är stängd för biltrafik under veckosluten, så vi får ta en extra tur runt centrum för att parkera på en vaktad, inhägnad parkering en bit bort.

Vi avslutar kvällen med att bli mycket besvikna på en av restaurangerna längs promenadstråket i Lviv. Vi bestämmer oss nämligen på servitrisens rekommendation att ta grillspett, de andra rätterna vi frågar efter är av en händelse slut… I menyn framgår att en portion för 24 UAH (35 SEK) väger 100 gram. Vi vet av erfarenhet att när det gäller fisk skall man vara uppmärksam på viktangivelserna då man får betala för den vikt man blir serverad och vi noterar att det i fiskmenyn anges att alla portioner är minst 300 gram. Detta står det dock ingenting om i köttmenyn. När vi beställer så undrar servitrisen om vi skall ha en eller två vilket vi tolkar som portioner à 100 gram och vi beställer därför 2. 100 gram till oss var är lagom eftersom vi inte är så hungriga. Efter en stunds väntan inkommer vår beställning och efter att ha huggit in på serveringsfatet så misstänker vi att det kan vara mer än 200 gram. Vi kan heller inte äta upp allt som finns på serveringsfatet.

Sedan kommer notan och då börjar problemen, de försöker nämligen skörta upp oss rejält genom att ta betalt för 840 gram grillspett!! Vi argumenterar förstås och visar i menyn att en portion anges som 100 gram varav vi beställde två. Servitrisen pratar mycket dålig engelska och efter ett tag kallar hon på en annan servitris som pratar anmärkningsvärt god engelska. Den engelsktalande servitrisen förklarar för oss att det gäller samma princip med grillspett som med fisk, men vet inte hur mycket man får men man betalar det man har fått in. Vi påtalar naturligtvis igen att detta inte framgår av menyn vilket hon inser men tyvärr inte kan göra något åt. Då kommer restaurangchefen. Han talar om för oss via den engelsktalande servitrisen att vi måste betala notan annars kallar han på polisen!! Vi upprepar att vi inte har något emot att betala det vi beställt men att vi inte vill betala för kött vi varken beställt eller ätit.

Det dröjer en stund och sedan kommer tre poliser. Helt otroligt! Polisen ställer sig myndigt vid vårt bord och undrar om vi vägrar betala notan. Ånyo förklarar vi vår syn på saken via servitrisen som nu agerar tolk på riktigt. Situationen börjar bli smått obehaglig eller kanske snarare komisk, då polisen hotar med att sätta oss i fängelse.

Nåväl, till slut påtalar vi att restaurangen måste vara beredd att kompromissa och vi säger att vi är beredda att betala 50 procent. De säger då 10 (!) procents avdrag och vi enas till slut om 20 för efter ca 45 minuters argumenterade få slut på den smått overkliga situationen. Per hade gärna drivit frågan till sin spets för att se om polisen verkligen var beredda att agera men Cecilia var inte lika sugen att riskera en natt på polisstationen. Tidigare under kvällen hade vi sett samma poliser sitta och fika med restaurangpersonalen så dom agerade säkert ”beskyddare”.