This entry was posted on söndag, november 14th, 2010 at 15:06 and is filed under 2010 Albanien. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.
Vi startar dagen med frukost på balkongen. När Per står och diskar så hör han svenska talas utanför, det bor tydligen ett svenskt par ovanför oss. Senare när vi sitter på balkongen ser vi ett ungt par rusa nerför gatan med sin packning. Det var det svenska paret som tydligen hade bråttom. När vi checkar ut får vi veta att dom skulle med ett flyg. Vi ser att det på vårt kvitto står deras namn så någonstans i Sverige sitter det nu ett ungt par med våra namn på sitt kvitto.
Vi åker in mot centrum för att besöka den gamla staden. Vi parkerar på en parkeringsanläggning och promenerar ner till ringmuren. Här är hysteriskt med turister och även om staden är fin så blir det inte någon mysig känsla när man hela tiden trängs med andra turister, hör svenska pratas, blir antastad av inkastare och tingeltangelförsäljare. Vi blir till och med tilltalade på svenska av några norrmän som direkt såg var vi kom från! Ett besök i en synagoga, den näst äldsta i Europa, gör vi och vi promenerar genom staden en stund tills vi känner oss mätta på det. Här är vackert och om man kan bortse från allt det turistiga så kan man säkert njuta av en vistelse här och är man bara ute efter att se vackra historiska byggnader så är detta ett paradis. Vi stannar två timmar och det tyckte vi räckte.
Färden går vidare norr ut på E65. Vi bestämmer oss för att åka ut på halvön Peljesac och sedan ta färjan över från Trpan till Ploce på fastlandet. På så sätt slipper vi passera två gränsstationer då Bosnien har en liten kustremsa på några mil och vägen som vi skall åka in i Bosnien på går norr om den kustremsan. Samtidigt får vi se lite annat än bara det som ligger längs de stora vägarna.
Efter 1 timmes körande är det dags för lunch och vi svänger ner till Slano där vi parkerar nere vid hamnen. Vi går och handlar i Konzumbutiken för att köpa lite lokalt vin och sedan äter vi på restaurang Kolarin i närheten. När vi sitter i restaurangen hör vi att paret vid bordet bredvid är svenskar. Kroatien är verkligen ett populärt resmål vilket är lätt att förstå. Här är otroligt fint och det är prisvärt om än inte billigt.
Vi beställer in varsin lokal öl och får in Karlovacko, gott! Cecilia åt en skaldjursomelett och Per tog in en risotto med musslor, också det var gott. Priset blev 136 HRK eller 170 SEK.
Vi åker vidare och svänger strax av E65 och kör ut på halvön Peljesac. Strax ser vi omfattande ostron- eller musselodlingar. Halvön är känd för det och sina vinodlingar. Vi kör förbi byn som heter Mali ( lilla ) Ston och fortsätter till Ston. Vi ser en fantastisk stenmur som går uppför berget och försvinner. Det är Europas längsta stenmur som ligger här, över 5 km lång och som omsluter byarna Ston och Mali Ston. Den började byggas på 1300-talet för att skydda de saliner som fans här i republiken Ragusa, en republik som varade i 450 år och hade sin storhetstid på 14-1500 talet! Salinerna används än i dag och är de äldsta salinerna i bruk i världen.
Vi bestämmer oss för att övernatta här och hittar efter ett tag en äldre dam som hyr ut rum i sitt hus strax utanför ringmuren. Efter att vi kommit överens om pris ( 250 HRK eller 330 SEK ) och även bett att få frukost går vi in till byn för att äta middag. Vi går runt i gränderna och tittar på de alternativ som finns. Det är mysigt att vandra runt i de smala gränderna på upptäcksfärd. Till slut fastnar vi för Bistro Stagnum som har en uteservering på en innegård med en fantastiskt pergola. Vi beställer ett lokalt vitt vin från grannön Korcula gjort på den lokala druvan Posip och varsin pizza för 179 HRK eller 235 SEK. Vinet gör inget större intryck men är lättdrucket, pizzan är fantastiskt god, en av de bättre vi ätit. När vi ätit färdigt och sitter och njuter av vinet kommer det in varsin digistive från ägaren som strax kommer och sätter sig vid vårt bord.
Ägaren berättar att han har ärvt fastigheten här i Ston och bestämt sig för att flytta hit efter en tid till sjöss och starta restaurang. Nu bor han här med fru och två döttrar och driver flera restauranger i byn. Han berättar också om saltproduktionen och om byns historia. Det blev en mycket trevlig kväll och vi vandrade nöjda hem till vårt hyrda rum.