21:a maj 2007 Kiev – Poltava
Vi lämnar vår lägenhet i Darnytsia och kör ut genom storstaden Kiev på väg E40/M03 i riktning mot Charkiv och Poltava som är vårt nästa mål. Vi passerar förorter med många stora bostadsområden à la våra miljonprojekt. Till undantagen hör mindre områden med småhus och villor och vi konstaterar att det byggs mycket nytt.
I en av de större rondeller vi passerar just före motorvägen ser vi en sorglig syn. En lemlästad man tar sig fram bland bilarna på en hjulförsedd bräda. Varför ger han sig ut där undrar vi??
Några mil utanför Kiev blir vi för första gången sedan vi kom till Ukraina stoppade av polisen. Vi blir ombedda att visa pass och fordonshandlingar varefter Per får följa med konstapeln till en bil där ett högre befäl sitter. Han visar en lapp, säger något på ryska och tar sedan fram en mapp full av dokument. Där bläddrar han fram en sida med för Per oförståelig text men där det också tydligt står 50 rubel. Per uppfattar att det handlar om en typ av vägskatt och att märket som visas upp skall sitta i framrutan på bilen. Det känns inte meningsfullt att argumentera utan Per betalar, vi fäster lappen i rutan och kör vidare. Vi konstaterar dock att vi vill kolla detta med ukrainska ambassaden när vi är i Sverige igen, kanske var det vår första blåsning.
Trots att den fantastiska motorvägen tar slut redan vid Kievs flygplats så går även resten av resan bra då vägarna är hyfsade hela vägen och vi når Poltava på drygt fyra timmar.
Dagen innan vi lämnar Kiev bokar vi ett hotell via telefon i Poltava. Som vanligt när man kommer till en ny stad och har adressen dit man skall, så blir det litet letande och frågande innan man hittar rätt. När vi väl har checkat in på hotell Gallery så konstaterar vi att det är ett prisvärt hotell trots det för Ukraina höga priset. Ett modernt, nybyggt hotell mitt i centrum med alla faciliteter inklusive fri internet men exklusive luftkonditionering, för 700 kronor/natt. En bra bit ovanför vår budget men bra att testa de litet lyxigare alternativen någon gång.
Vi tar en kvällspromenad i centrum för att äta en bit. När vi passerar ett växlingskontor konstaterar vi att Sverige trots det som hände för snart 300 år sedan inte satt så djupa spår här. Man känner inte ens till vår flagga som ju har samma färger som den Ukrainska. Lite molokna slår vi oss ner på den ryska restaurangen Zephir och överraskas av den mycket goda maten. Vi funderar över om utgången hade blivit annorlunda för 300 år sedan –vad hade vi då suttit på för restaurang?